Ser du framtiden, ser du hur inget växer, inget lever men ingen dör?

Yo. Typ har ni någonsin bara träffats av en sån där otroligt smärtsam spark i magen? Inte en fysisk, bara typ, en spark av känslor, hat, vad som helst. Här sitter jag i varje fall, med sparkad mage. Vad gör man när allt bara blir skit, när man är helt ensam och vilsen och går vilse hur man än gör? Finns det något som kan få en på rätt spår igen? Är det tillåtet att bara, ge upp, avsluta spelet och falla ner i nån slags vila? Jag vill inte vara med längre, jag orkar inte. Livet är som ett stearinljus, stearinljus brinner olika länge beroende på kvalitet och ja, antingen är dem perfekta eller så skvätter dem och förstör dukar, hursomhelst, så slocknar lågan nån gång, antingen av en vindpust, eller så tar stearinet slut. Jag är ett stearinljus med bra kvalitet, men för många vindpustar har släckt lågan och jag är nu meningslös, För vem vill ha ett stearinljus när det inte lyser? PANG, en ballong som spricker, jag skall gömma mig nu, hittar du mig kanske du kan tända lågan igen. FAREWELL.