ett farväl

Stjärnskott, poet, hjälte.
Vibrationerna går genom örongången och genom alla små organ, når trummhinnan som sedan skickar signaler till vår hjärna där vi uppfattar ljudet. Ett kras, som när en porslinstallrik faller i marken. Ett kras, som när en sten träffar en glasruta i allt för hög fart.
Ett kras, som när drömmar spricker, som när världen spricker.
Outhärdligt, vidrigt, frånstötande, smaklöst. Detta är mitt slutstadium, jag är förbrukad. Ett hätskt slut, utan förvarning.

oho. min dikt som ska bli publicerad i ung poesi-08
jag är stolt över mig själv :')

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback