Ser du framtiden, ser du hur inget växer, inget lever men ingen dör?

ja, idag har jag ingen feber iaf. så antagligen kan jag gå ut på onsdag, yääähj.
jag fick en bok av Sebastian på min födelsedag, en tom bok. Så jag har börjat skriva en bok till honom nu, haha. Jag har faktiskt skrivit 35 sidor. och jag har bara 265 kvar. jippii
jag är väldigt choklad sugen.
och jag  har inte rökt på en vecka. jag är duktig

grattis på mig själv

idag har jag och bejbii varit tillsammans i 5 underbara månader, och jag får inte ens pussa honom. Jag har tydligen körtelfeber, eller infektion, det skulle jag märka efter jag tagit 5 typ 1 cm långa lila kapslar. 3 om dagen. så om jag inte känner mig bättre på söndag så skulle jag vara tvungen att åka till akuten men jag vet inte vad det skulle vara isf, men det lär dom väl säga. men eftersom bejbii var här igår, och jag pussade honom då, så har han antagligen redan blivit smittad, om han inte var en av dom som var immuna mot körtelfeber. jag hoppas inte du får det älsk, och jag hoppas jag har infektion, då går det över fortare.

Imorgon var det 5 månader sen vi blev tillsammans : ) och ett halvår sedan du sa "ingen jävla kalops" : ))))) Och jag önskar att jag inte vore sjuk, det suger så mycket. Och i övermorgon fyller jag 17 år. jippi!!

nu känns det ännu värre. jävla idiot sjukdomar och svullna saker. dö!

idag mår jag piss och vill bara försvinna

jag har en pojkvän som älskar mig mest av allt på jorden, och han saknar mig varje miljontedels sekund han inte får vara med mig. han hatar att inte sova bredvid mig på nätterna, och när han kysser mina läppar pirrar det i hela hans kropp, när han kramar mig känns det som att tiden stannar, och när han hör mig viska jag älskar dig i sitt öra fylls ögonen av glädjetårar. jag betyder allt för honom, och han kommer aldrig lämna mig, för jag betyder allt.
men egentligen vet jag inte allt det här, det enda jag vet är att det är så jag känner, och jag hoppas han känner detsamma.

för Sebastian, du är allt<3

och det är just sådana, små, enkla, meningslösa saker från det förflutna som kan få mig att krypa tillbaka en stund, och viska till mig själv att jag hade rätt, att jag visste det, jag kanske har rätt om andra saker med. men jag vet ju att du älskar mig. för det gör du, eller hur? för jag älskar dig, då måste du älska mig? för det är så det ska vara? jag vill krypa och slåss. känna värme. ha dina armar här. för jag visste att det var så. dagar då jag är utan dig är dagar då jag är svag. det är sådana dagar jag vill vara medvetslös och bara sova mig igenom, för att slippa tankarna. slippa plågan. och jag är töntig, och elak. jag tänker inte. men jag älskar dig. och jag saknar dig.

när jag inte får träffa dig funderar jag alltid, jag skriver alltid dumma saker, eller konstiga saker, jag vet inte hur du uppfattar dom. varje gång jag skickat iväg dom, är jag alltid lika rädd att jag ska få som svar att du inte vill vara med mig längre. när jag inte är med dig, tänker jag alltid på hur det hade varit utan dig nu, och vad du skulle kunna ha för dig nu när du inte är med mig. jag känner mig så töntig och omogen. och jag kanske skriver saker som får det att låta som att jag tvivlar på dig ibland, eller saker som får det att låta som om jag inte älskar dig, men det gör jag, verkligen. jag är bara så rädd att du ska lämna mig. att min verklighet ska spricka igen, bli tom och meningslös. jag hatar varje sekund utan dig.

idag träffade jag fru. vi såg på american pie beta house och band camp. det var trevligt, för jag träffar henne inte så ofta längre, jag träffar inte någon särskilt mycket längre, förutom min pojkvän. jag saknar mina vänner, och just nu känns allt bara värdelöst, och jag vet inte var du är. jag hatar när jag inte vet var du är. jag känner mig så ensam. det hördes just störningar i högtalarna, mobilstörningar. men jag fick inget sms så det var väl på grund av något annat. jag hatar hatar hatar. och jag hatar att jag inte vet. och jag vill plocka fram allt. snart ska jag måla min äng, min äng, min äng. men jag har fuskat, och tjuvkikat. men jag ska försöka ändå, jag ska jag ska jag ska! för vem undrar inte vad som ligger längst in? det som inte visas? det man inte vågar visa? visst vill man veta vad det är? jag har alltid undrat vem jag är och jag har aldrig förstått. och hej igen, välkommen tillbaka, du har inte varit efterlängtad. jag visste att du skulle komma tillbaka. det blir bara värre och värre, jag vill bara somna nu. och jag vill veta var du är. och jag hatar vad jag har gjort. och jag hatar dig. du är ful och lurvig, och jag vill inte prata med dig, jag vill inte att du ska fortsätta gnaga i dig mitt huvud, och jag vill inte att du ska ta mig, dränka mig. jag har det så bra, förstör inte för mig. jag saknar dig redan. mitt botemedel, min frihet. men jag ska inte börja igen. nej. men jag hatar att du gnager. du stör mig, men när jag vänder ryggen om, då försvinner du. jag vet inte vem jag är. allt är så bra, men ändå så dåligt. men det är bättre med dig. men vissa dagar är det sämre. idag är en sådan dag.
ord är för precisa, liksom avgränsade till sin karaktär. och alla ord har olika mening för alla, man tolkar ord helt olika, man tolkar texter helt olika. Varje persons inre verklighet är unik. och min yttre verklighet är du. men min inre är fortfarande ett mysterium, det är den verkligheten jag försöker finna. det är den som skall visa vem jag är, och jag skall måla min äng. även fast jag har fuskat. det ska jag. för jag vill veta. jag vill.
jag älskar dig.